Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för landsbygdsprogrammet och tillhörande regelverk. Det är med andra ord de som beslutar vilka regler som gäller vid ansökning om stöd för bredbandsutbyggnad.
Publicerad 2015-05-06
Svenska Stadsnätsföreningen är inte ensamma om att ha riktat kritik mot myndigheten i samband med att Jordbruksverket gjorde förändringar i sitt regelverk. Efter flera påstötningar fick vi till sist chansen att träffa Jordbruksverket och få igång en dialog kring regelverket för stödet.
Du kan få stöd för att bygga bredband till fritidshus och företag i det område som är avgränsat för projektet. De ingår dock inte i beräkningen av anslutningsgraden. Stödet är i första hand riktat till permanentboende på landsbygden. Bredbandsprojekten prioriteras därför utifrån det. I många kommuner är det bra att fritidsboendet kan räknas med, eftersom de i många fall kan omvandlas till permanentboende (speciellt om bredband finns på plats), vilken kan gynna kommunen och byn.
Det nya regelverket har omgärdats av både oreda och hastiga förändringar som ändrat förutsättningarna för de som tänkt ansöka om stöd för bredbandsutbyggnad.
Jordbruksverket har i sitt nya regelverk också exkluderat tätorter som stödberättigade. Det grundar sig i den marknadsanalys som PTS gjort på uppdrag av Jordbruksverket och som kommer att göras årligen. Skälet, säger Jordbruksverket, är att marknaden själva kan ansvara för utbyggnaden i tätorterna. Det är högst tveksamt om alla tätorter, som enligt statistiken räknas som tätorter, kommer att vara "kommersiellt intressanta" för marknaden. Det finns en stor risk att dessa orter hamnar i ett digitalt utanförskap.
Stadsnätsföreningen anser att Jordbruksverket bör ge PTS i uppdrag att göra en konsekvensanalys av beslutet att exkludera tätorter samt flera olika regionindelningar för att jämföra och göra en konsekvensanalys av att exkludera tätorter. Vilka blir följderna för de orter som inte berättigas av stöd? Mycket talar dessutom för att situationen skiljer sig åt mellan landets olika län. Det är stor skillnad om en tätort ligger någon kilometer från en storstad eller om den är centralort i en glesbygdskommun.
En annan oroväckande nyhet ur det nya regelverket rör de kommunala stadsnätens medfinansiering i olika bredbandsprojekt. Jordbruksverket kommer att utreda hur myndigheten ska klassa pengar från kommunala bolag. Om myndigheten beslutar sig för att klassa dessa som offentliga medel blir det inte möjligt för kommunala stadsnät att medfinansiera projekt från jordbruksverket.
Vid Stadsnätsföreningens möte med Jordbruksverket fördes en dialog om stadsnätens roll, deras ägar- respektive verksamhetsform. Stadsnäten har sedan en lång tid tillbaka arbetat med fiber-till-byn-projekt. Det måste de få fortsätta med, på samma villkor som marknaden i övrigt. Jordbruksverket väntas ges besked i frågan före sommaren.
