Bredbandsenkäten 2013: Sju av tio kommuner vill satsa mer på e-tjänster

Var tredje kommun erbjuder sina invånare välfärdstjänster via bredband. De så kallade e-tjänsterna är vanligast inom skola och omsorg. Sju av tio kommuner som i dag saknar e-tjänster planerar att införa sådan service. Det visar den årliga bredbandsenkät som Svenska Stadsnätsföreningen har genomfört bland ledande kommunala politiker och tjänstemän.

PRESSMEDDELANDE den 24 januari 2014

– Det är glädjande att landets kommuner vill utnyttja de möjligheter som snabbt bredband ger. E-tjänster kan bli ett viktigt verktyg för att förbättra kvaliteten eller öka effektiviteten inom skolan, vården och omsorgen, säger Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen.

Tillgång till välfärdstjänster är ett av de vanligaste skälen till att kommunföreträdarna tycker att det är viktigt med fast bredband. Oftast rör e-tjänsterna skola och omsorg. Det kan till exempel handla om pedagogiska verktyg och lärplattformar i skolan eller trygghetslarm och e-hemtjänst i omsorgen.

Sju av tio kommuner, 68 procent, som i dag inte erbjuder välfärdstjänster via bredband anger att detta är på idéstadiet eller att man arbetar med att införa sådan service. Av de kommuner som redan erbjuder e-tjänster planerar sju av tio, 69 procent, att utöka e-tjänsterna till fler kommunala verksamheter.

Många kommuner planerar för att utveckla e-tjänster för medborgarservice så som ansöknings- och tillståndsprocesser inom stadsbyggnad, barnomsorg och socialförvaltning. Andra kommuner undersöker telemedicinska lösningar, som innebär att personer kan ha kontakt med vårdpersonal via videokommunikation i hemmet. Detta är en värdefull service för många som är beroende av täta vårdkontakter, särskilt för dem som inte har tillgång till vård i närheten av hemmet.

– Nu när kommuner börjar erbjuda e-tjänster blir det ännu viktigare att långsiktigt säkerställa att hushåll och företag i hela landet får tillgång till digitaliseringen. Det kommer att behövas nationella medel för en fortsatt infrastrukturutbyggnad och omfattande insatser för att skapa standardiserade välfärdstjänster, säger Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen.

Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Nio av tio kommunföreträdare, 90 procent, uppger att de känner till regeringens bredbandsmål. Däremot är många missnöjda med vad regeringen gör för att målet ska uppnås. Tre av fyra kommunföreträdare, 73 procent, anser inte att regeringen gör tillräckligt. I undersökningen ett år tidigare var motsvarande andel 64 procent.

– Kommunernas missnöje kan också ses som ett rop på hjälp. Det är därför viktigt att regeringen tar tag i de digitala framtidsfrågorna genom en handfast samordning och konkreta satsningar för att visa vägen. Ytterst handlar det om vår fortsatta välfärd och det är inget som kan överlåtas till marknaden, säger Mikael Ek.

SSNf genomförde enkätundersökningen den 25 oktober–20 november 2013 bland ledande politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner i syfte att undersöka synen på bredbandsfrågor. 375 personer svarade på enkäten och 241 av Sveriges 290 kommuner finns representerade bland de svarande.

 

För mer information, kontakta:

Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen, mikael.ek@ssnf.org, 070-598 00 05


Om Svenska Stadsnätsföreningen

Svenska Stadsnätsföreningen, SSNf, är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i 180 kommuner och 130 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige. För mer information, se www.ssnf.org


Om Bredbandsenkäten 2013

SSNf genomförde den 25 oktober–20 november en enkätundersökning bland 869 ledande politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner i syfte att undersöka synen på bredbandsfrågor i allmänhet och stadsnätens roll och villkor i synnerhet. 375 personer svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 43 procent.

Enkäten sändes till samtliga kommunstyrelseordföranden, kommundirektörer och oppositionsråd i landets kommuner. 241 av landets 290 kommuner finns representerade bland de svarande.

De svarande fördelade sig som följer:
- 112 kommunstyrelseordföranden
- 157 kommundirektörer, kommunchefer eller motsvarande
-106 oppositionsråd

I de fall mer än en representant från samma kommun har besvarat frågorna har i första hand kommunstyrelsens ordförandes svar registrerats som kommunens svar, i andra hand kommundirektörens svar och i tredje hand oppositionsrådets svar.

 

Diagram och hela pressmeddelandet, doc